Ett stort globalt problem är antibiotikaresistensen som har orsakats av felaktig användning av antibiotika, till exempel för långa eller för korta kurer och felaktiga val av antibiotika. Detta har minskat möjligheten att behandla och bota livshotande infektioner, och även infektioner som obehandlade kan resultera i allvarliga komplikationer. Problemet ses som en tyst epidemi, som skördar livsoffer utan att dödsorsaken nämns som antibiotikaresistens. Idag är problemet störst i Asien men det kan komma att spridas. Detta hade nog inte Alexander Flemming räknat med när han upptäckte penicillinet. Forskare och läkemedelsföretag letar desperat efter andra alternativ.
Binas användning av bakterier
Kan det vara så att naturen redan har gett oss det vi söker? Honung och goda bakterier kan bli framtidens medicin. Bina har i miljontals år använt sig av mjölksyrebakterier för att skydda både sig själva och sin vinterföda, honung och pollen, mot mikrobiella hot. Svenska forskare upptäckte detta för 10 år sedan och man vet att egyptierna och de gamla grekerna använde honung i medicinskt syfte för tusentals år sedan. Modern biodling och upptäckten av penicillin och antibiotika gjorde att folkmedicinen glömdes bort. Dagens honung har dock liten mikrobiell effekt eftersom den inte har levande bi-bakterier. Om bakterierna används levande har de dock så stark effekt att inte ens den multiresistenta sjukhusbakterien har en chans.
Studier med olika bakterier
Världen är drabbad av antibiotikaresistens och det frigörs stora summor för att finna en lösning. Nytänkande forskning och innovativt tänk från yngre stöds inte i den grad som behövs för att de ska nå målet inom en rimlig tid. Istället väntar man att de stora läkemedelsföretagen ska finna ett nytt piller. En annan studie man gjort med bakterier gäller pensionärers tarmhälsa. 300 personer ingick i studien och resultatet visade inga ändringar av tarmhälsan men istället visade de bättre psykisk hälsa. Man hade väntat sig se resultat på tarmens funktion eftersom undersökningar som gjorts på barn och yngre vuxna visat positivt resultat. I det här fallet tror man att de äldre inte behövde lactobaciller som de fick utan istället bifido.
Framtidens medicin
Ett stort globalt problem är antibiotikaresistensen som har orsakats av felaktig användning av antibiotika, till exempel för långa eller för korta kurer och felaktiga val av antibiotika. Detta har minskat möjligheten att behandla och bota livshotande infektioner, och även infektioner som obehandlade kan resultera i allvarliga komplikationer. Problemet ses som en tyst epidemi, som skördar livsoffer utan att dödsorsaken nämns som antibiotikaresistens. Idag är problemet störst i Asien men det kan komma att spridas. Detta hade nog inte Alexander Flemming räknat med när han upptäckte penicillinet. Forskare och läkemedelsföretag letar desperat efter andra alternativ.
Binas användning av bakterier
Kan det vara så att naturen redan har gett oss det vi söker? Honung och goda bakterier kan bli framtidens medicin. Bina har i miljontals år använt sig av mjölksyrebakterier för att skydda både sig själva och sin vinterföda, honung och pollen, mot mikrobiella hot. Svenska forskare upptäckte detta för 10 år sedan och man vet att egyptierna och de gamla grekerna använde honung i medicinskt syfte för tusentals år sedan. Modern biodling och upptäckten av penicillin och antibiotika gjorde att folkmedicinen glömdes bort. Dagens honung har dock liten mikrobiell effekt eftersom den inte har levande bi-bakterier. Om bakterierna används levande har de dock så stark effekt att inte ens den multiresistenta sjukhusbakterien har en chans.
Studier med olika bakterier
Världen är drabbad av antibiotikaresistens och det frigörs stora summor för att finna en lösning. Nytänkande forskning och innovativt tänk från yngre stöds inte i den grad som behövs för att de ska nå målet inom en rimlig tid. Istället väntar man att de stora läkemedelsföretagen ska finna ett nytt piller. En annan studie man gjort med bakterier gäller pensionärers tarmhälsa. 300 personer ingick i studien och resultatet visade inga ändringar av tarmhälsan men istället visade de bättre psykisk hälsa. Man hade väntat sig se resultat på tarmens funktion eftersom undersökningar som gjorts på barn och yngre vuxna visat positivt resultat. I det här fallet tror man att de äldre inte behövde lactobaciller som de fick utan istället bifido.